Australian Painter, 1871-1939, was an Australian artist. Evergood was born Myer Blashki in Melbourne, eleventh child of Philip Blashki, jeweller, and his wife Anna, nee Imergud. He studied for a while at the national gallery school under Bernard Hall between 1893 and 1895. He exhibited at the Victorian Artists Society, and the Royal Art Society, Sydney, before leaving for the United States in 1898. He worked principally in New York, with frequent visits to Europe, for about 30 years, establishing a good reputation as a painter. He changed his name to Miles Evergood while in the United States. Evergood returned to Australia about the end of 1931 and worked for a year in Queensland and became a member of the Royal Queensland Art Society. He then went to Sydney and Melbourne holding exhibitions of his work, and died of cancer in Melbourne on 3 January 1939. Evergood was a capable artist, who mostly painted landscapes in oil with affinities to the post impressionists.   Related Paintings of Miles Evergood :. | figurskisser till bravallaslaget | Caryatid | The Poor Fisherman | Marine painting | The Chambermaid |
Related Artists:
Anders Askevold
(25 December 1834 - 22. October 1900) was a Norwegian landscape painter. Anders Askevold was best known as an animal and landscape painter. Anders Monsen Askevold was born in Askvoll, in Sunnfjord, Norway. He was the second oldest of ten siblings. His father was a teacher. His early training started at the age of thirteen in Bergen under Hans Leganger Reuch (1800-1854) . He was educated as a painter in Desseldorf, but continued his studies in Paris and Munich. Askevold came to Desseldorf in 1855 and stayed for 3 years. He trained in Desseldorf under Professor Hans Gude from 1855 until 1859. He was known as a member of the Desseldorf school with others like Adelsteen Normann. From 1861 to 1866 he was in Paris. In 1866 Askevold moved back to Norway and settled in Bergen. After this he moved back to Desseldorf where he would spend his winters in Germany and his summers in Norway.
Giulio Carpioni
(1613 - 29 January 1678) was an Italian painter and etcher of the early Baroque era. Born probably in Venice, Carpioni studied under Alessandro Varotari (il Padovanino) and was also influenced by the work of Simone Cantarini, Carlo Saraceni and Jean Leclerc. He came into contact with Lombard art after a brief visit to Bergamo in 1631. In 1638 he settled in Vicenza and executed most of his work there. He painted history and bacchanals, and also sacred subjects of a small size, many of which are to be seen in the churches in the Venetian states. Paintings by him may be seen in the Galleries of Augsburg, Dresden, Vienna, Modena, and Florence. He was also an etcher; his best plates being St. Anthony of Padua, Christ on the Mount of Olives, The Virgin reading, and The Virgin with Rosary. He died at Verona. Carlo Carpioni, his son, was also a painter. Among his important works are the Apotheosis of the Dolfin family (1647) and the Allegory of the Grimani Family (1651), and altarpiece of Sant'Antonio da Padova, a Virgin and two saints, and a Triumph of Silenus in the Gallerie dell Accademia of Venice. He painted a series of canvases for the Oratory of San Nicola da Tolentino in Vicenza.
tidemand
Tidemand kom vid 17 års ålder till Köpenhamns konstakademi, studerade där i fem år, tänkte sedan utbilda sig till historiemålare i Munchen, men valde i stället på en kamrats råd Dusseldorf till studieort och reste dit 1837. Han blev elev av Theodor Hildebrandt, men tog tidigare intryck av Carl Friedrich Lessings relativt realistiska historiemåleri. Hans första större målning behandlade ett svenskt ämne, Gustaf Vasa talar till dalkarlarna vid Mora (1841). Målningen inköptes av Rhens och Westfalens konstförening samt förskaffade Tidemand ett resestipendium från Norge och beställning på en altartavla till Vor Freisers kirke i Kristiania. Han reste sedan till Munchen och Italien, återvände till Norge på ett kort besök sommaren 1842, gjorde en studieresa i fjälltrakterna för att samla material till en påtänkt fosterländsk historiemålning, men kom nu till klarhet över sitt mål. Han ville, som han själv yttrat, skildra detta kraftiga naturfolks karaktär seder och vanor. Hans första tavla i detta syfte var Sagoberätterskan 1844, inköptes av drottning Josefina och förskaffade konstnären medlemskap av svenska konstakademien. Efter nya studieresor i Norge målade han Söndagskväll i Hardanger köptes av Oscar I, på slottet i Kristiania och Gudstjänst i en landskyrka. Han bosatte sig 1845 på allvar i Dusseldorf och vann snart ett namn genom de norska bondelivsbilderna. Samma år målade Tidemand i samarbete med Hans Fredrik Gude den romantiska Brudefärden i Hardanger. Revolutionsoroligheterna hade vid denna tid drivit de norske konstnärerna hem till Norge, och det såg ut, som skulle konsten nu bli rotfäst i hemlandet. Impulsen till en nationell konst gavs, men då lugn åter inträdde, återvände konstnärerna till utlandet. Under de närmaste åren målade Tidemand för det av Oscar I uppförda lilla lustslottet Oskarshal, som pryddes av uteslutande norska konstverk, serien Norskt bondeliv. Hans sista arbete var förstudier till en aldrig utförd historiemålning, Kristian IV grundlägger Kristiania, beställd av Oscar II. Tidemand skapade även tre altartavlor. I samarbete med Gude målade han Afton på Kröderen (1849), Ljustring (1850), Likfärd på Sognefjorden (1853), Fiskare i fara (1859), med Sophus Jacobsen Lappar på renjakt (1873) och med Morten M??ller Sinclairs landstigning i Romsdalen (1875). Han blev av sin samtid hyllad som Norges främsta representativa konstnär. Hans betydelse ligger i att han i sin konst gav uttryck åt det nationella uppvaknandet i sitt hemland. På samma gång föreställde han det norska folket för den stora allmänheten i utlandet. I Tyskland betraktades han som en av de främsta representanter i samtidens konst. Han fick många utmärkelser såväl i Tyskland som i Paris och i England, och hans arbeten såldes till höga pris. Sina mest omtyckta målningar upprepade han med tillhjälp av flera medhjälpare gång på gång, några i ända till 12 exemplar. Många av hans arbeten är återgivna i kopparstick och litografi. L. Dietrichson utgav Adolph Tidemand, hans liv og hans værker (2 delar, 1878-79).